Fyndtastisk och idiotiskt

 Efter 4 dagar med schemalagt loppande, auktionande och lumpande i skogarna söderut, kom vi hem med fullastat skåp. Jag känner mig riktigt nöjd med fynden, och loppisnerven känns lugnad för en stund. Är nu tillbaka i lägenheten i stan för första gången på länge. De mindre fynden är diskade och putsade. Morföräldarnas blomskott-och syltgåvor är omhandtagna, och fyndporslinet, vasar, glas m.m ska proppas in i de redan fulla skåpen.

Något mindre glädjande uppdagades när vi imorse då vi upptäckte att någon idiot/idioter varit i farten medan vi var borta. Någon/Några har gått in på mammas tomt, brytit sig in i hennes bil och skruvat bort ratten. Med sig hade de också tagit en påse tillhörande mig med böcker, tidningar, solglasögon, klocka och framför allt förra veckans auktionsfynd som jag varit så glad för. Lyckligvis hade tjuvarna inte vart så intresserad av detta och dumpat det i grannens trädgård. Men ratten är fortfarande borta och bilen har nu körts till verkstad för lagning.
Jag har aldrig tidigare vart med om en stöld eller inbrott och har alltid haft stor tillit till människor jag möter och när jag bodde hemma i Trosa några år tillbaka kunde vi ha bilar och dörr upplåst utan att oroa oss.
Nu är cykeln låst, hoppet dämpat men den enda lösningen jag hittar är att behålla sina värderingar och leva likt man önskar världen var. Och hoppas att det smittar av sig.